Det har gått en vecka sedan den första semifinalen av Eurovision Song Contest 2016. Det har också gått några dagar sedan finalen. Jag har tänkt mycket på finalen sedan den sändes. Det finns liksom en känsla av när man har sett någonting som inte var helt okej men som alla ändå låtsas är i sin ordning. Som att man beskådat någonting brottsligt men inte ingripit. 

 

Jag tycker att tv-produktionen var en av de bättre det här decenniet och jag skulle nog till och med kunna sträcka mig till att det var den bästa finalen någonsin, som så många andra redan uttryckt. Det flöt på bra, kändes inte så långt det faktiskt var, programledarna var helt fantastiska. Jag älskar ju Petra Mede vanligtvis men här har hon varit extraordinär. Petra, tillsammans med manuset, var helt enkelt bäst. Jag tyckte också om det nya upplägget med röstningen. Det gjorde det hela onödigt spännande. Men det var också röstningen som gav mig den där känslan som jag fortfarande bär med mig. Känslan av att allt inte är som det ska. 

 

Det blev mer tydligt än någonsin att jurygrupperna kanske inte borde vara en del av tävlingen. Det blev tydligt att jurygrupperna inte röstade på de bästa låtarna utan på någonting annat. Att Norges jurygrupp inte gav Sverige en enda poäng när norska folket gav sverige 7 poäng är ett tydligt tecken på att det fanns personer i jurygruppen som inte ville rösta på sverige för att det var sverige. Sveriges jurygrupp behöver vi inte ens nämna, den korruptionen tar Tobbe upp så bra här. Jag är säker på att om man går igenom alla jurygrupper så kommer det bli tydligt att många inte har röstat opartiskt eller på låtarna. 

 

Jag tycker personligen att det här tar lite på känslan att SVT har arrangerat ett fantastiskt tv-program. För det var verkligen fantastiskt. Men kanske borde tävlingen göras om. Kanske skulle vi ta bort jurygrupperna, eller iallafall ge dem mycket mindre makt. Jag förstår att det skulle ge en radikal förändring till vilka som skulle vinna, men jag vet å andra sidan inte om det gör så mycket. 

 

Angående vinnaren så tillhör jag den kategorin som tycker att det är trist när ett bidrag vinner för att det är ett statement istället för att den bästa låten vinner, men så är det ibland och senast med Conchita Wurst. Jag tycker dock inte att Jamalas låt är så vansinnigt dålig som så många andra verkar tycka. Det ska dock bli väldigt intressant och se hur Ukraina ska få ihop det till nästa år.