Jag tänkte iallafall skriva några rader om min och Emmys vistelse i London. Vore ju trist att inte ha det förevigat när det var en sån hellyckad resa! Jag kan även säga att jag, som aldrig har känt att jag verkligen måste åka till London, totalt förälskade mig i staden och vill åka tillbaka typ imorgon igen. 

 

Vi började vår resa med att gå upp innan solen för att åka till flygplatsen. Mamma var gullig och följde med så att hon kunde ta bilen med sig hem igen. Det var sjukt dimmigt ute och jag fick ha fläkten på högsta i bilen för att rutorna inte skulle imma igen. Blev bättre när det började ljusna ute dock. Är sjukt glad att vi bor så pass "nära" en hyfsat stor flygplats. Tar bara drygt 40 minuter till Skavsta vilket är så himla skönt. På flygplatsen sa vi hejdå till mamma och sedan fick vi vänta i typ en timme (vi ville vara ute i god tid eftersom ingen av oss har rest med flyg själv förut så vi har inte direkt vanan inne) innan de öppnade säkerhetskontrollen. Vi gick igenom den, kollade en snabbis på tax freen men köpte bara en vatten och sedan väntade vi lite till. Väl på flygplanet så var jag lite nervös faktiskt, var några år sedan jag flög sist så jag mindes inte känslan. Emmy var jätterädd och nervös, säkert mer än vad hon berättade för mig men allt gick bra och vi landade i London tidigt på morgonen. Vi gick och åt lite frukost på flygplatsen där och sedan gick vi för att leta reda på vårt tåg som skulle ta oss in till London. 

 

När vi kom ner där tågen gick så fick vi veta att det var något fel på ledningarna och vi fick åka med ett tåg till Cambridge och där byta till ett tåg som tog oss till Kings Cross. Det var lite förvirrat men som tur är ju britterna så himla hjälpsamma och trevliga. Det största problemet för oss var att vi nu hamnade på fel sida stan och på ett ställe där den tunnelbanelinjen vi skulle till inte gick. Vi gick ner i tunnelbanan för att försöka köpa biljetter men det var så förvirrande och så extremt mycket folk att vi bestämde oss för att gå till en annan T-station en bit bort. 

 

Vi frågade om vägen och började gå. Och gå. Och gå. Vi gick hur länge som helst och tack vare att vi missade att svänga in på en gata så fick vi gå en jättelång omväg. Det är minsann inte lätt att orientera sig i en helt ny stad. Speciellt inte när man är två lantisar som jag och syrran. Efter mycket om och men så hittade vi till Russel Square och där köpte vi våra kort och sedan åkte vi till hotellet. Jag måste säga att tunnelbanesystemet i London är fantastiskt! Tydligt, lättnavigerat och man behöver aldrig vänta. Kan man åka tunnelbana i Stockholm så kan man åka tunnelbana i London. 

 

När vi hade checkat in på vårt rum så vilade vi lite, vi var ju ganska trötta, och sedan så minns jag inte riktigt men jag tror att vi fräschade upp oss, bytte kläder (det var betydligt varmare i London än vi hade räknat med) och åkte till Madame Taussads. När vi kom dit var klockan runt två om jag minns rätt och jag kommer ihåg att jag blev fullkomligt chockad när jag såg kön. Vi hade förköpt biljetter så jag frågade en som jobbade där om det var vår kö också men det visade sig att vi skulle gå in genom en annan ingång där det inte var någon kö alls. Score! 

 

Madame Taussads var mycket roligare än jag trodde, jag hade hört att det var överskattat och att det mest var trångt och bökigt. Visst, det var mycket folk och stundtals var det trångt men vi hade inte bråttom utan tog oss tid och hade faktiskt riktigt riktigt roligt! Blev lite besviken på Gagas docka för den var inte alls lik. Vissa var ju väldigt lika men tyvärr inte Gaga. Både jag och Emmy tyckte att den lilla historieresan var riktigt rolig, blev en personlig favorit för oss båda faktiskt. Lite otippat! 

 

När vi var klara på Taussads så visste vi inte riktigt vad vi skulle göra. Det började bli kväll men vi hade ingen lust att åka tillbaka till hotellet än. Vi hade dessutom inte ätit sedan vi var på flygplatsen så det var något vi behövde göra. Vi bestämde oss för att åka till Kings Cross och kolla in platform 9 3/4 och man kan väl konstatera att det var kö. Det var så mycket kö till att ta kort med bagagevagnen i väggen att man fick gå UT och vänta. Vi hade ingen lust med det så vi ställde oss i kön till presentshoppen istället. Vi tar bagagevagnen på vår nästa resa. 

 

Jag tyckte det var trångt inne i presentshoppen och började känna mig lite hängig (tröttheten slog till big time!) så jag kollade bara lite innan jag gick ut. Emmy, som är betydligt större potterhead än mig, däremot shoppade upp en massa pengar där inne men det är nog inget hon ångrar direkt. Vi köpte sedan med oss lite mat och tog en buss tillbaka till hotellet. 

 

Att ta en buss var en jättebra idé, det tog visserligen lång tid men man fick se så himla mycket! Bussen åkte också förbi Oxford Street så då kunde vi kolla lite hur det såg ut där genom bussfönstret. När vi kom fram så gick ner till Kensington Gardens som bara låg ett stenkast (bokstavligt talat) från hotellet och där intog vi vår picknick. Tyvärr var det inte så himla gott, så det var bortkastade pengar, men det kunde man ju inte veta innan. Efter att vi ätit upp så tog vi en promenad runt i parken och vi var även en sväng på Hyde Parks delar. Vi såg hur mycket ekorrar som helst och hänfördes hur fint det var! Vi trivdes verkligen jättebra i parken och gick länge. Det var en härlig, varm sommarkväll och jag tror att både jag och syrran var ganska lyckliga över att vi var i London. 

 

När vi kom tillbaka till hotellet så bad vi dem om vägbeskrivning till där konserten skulle vara nästa dag men enligt dem var det hur krångligt som helst att ta sig dit. Så visade sig inte alls vara fallet men mer om det i nästa inlägg. 

Vi gick upp på vårt rum och zappade runt på teven tills vi hittade en kanal som visade Big Bang Theory (halleluja!) och sedan somnade vi ganska lätt, nöjda men utmattade efter för första dag i London.